Fridhemsskolan byggs ut när staden växter

Ljuddämpning är viktigt i skolor med många elever här extra ljudabsorbenter i undertaket och under loftgångarna. Bild: Cedervall Arkitekter

Stadsdelen Kungsholmen är en av de mest expansiva delarna av Stockholm. I takt med utbyggnaden av Västra Kungsholmen finns behov av fler utbildningsplatser för barn och unga. Därför beslutade Stockholms stad att göra en om- och utbyggnad av Fridhemsskolan.

Den stora skolbyggnaden i centrala Stockholm uppfördes 1946 till 1948 och är ritad av Paul Hedqvist. En arkitekt som står bakom många kända byggnader så som Tranebergsbron, Västerbron, Skatteskrapan och DN-huset, för att nämna några. Han sägs varit mycket förtjust i ”kvadratiska proportioner i fasad- och fönsteruppdelning”. Något som också syns på Fridhemsskolan som nu alltså byggs om och får en tillbyggnad med plats för 950 elever.

– Det har varit flera utmaningar med projektet, säger Ludmila Choumakova, ansvarig arkitekt på Cedervall Arkitekter. Dels i att ta hänsyn till den befintliga byggnaden av en känd arkitekt med många kvalitéer och kulturantikvariska krav. Dels för att så många barn ska gå i den här skolan.

Den nya byggnaden på 6000 kvadratmeter med en idrottssal två våningar under mark och den befintliga delen på 7000 kvadratmeter kommer att bindas samman av en helglasad länk som också blir skolans huvudentré. Att få till detta krävde mycket jobb med att hitta fungerande tekniska lösningar för fönster och solskydd. Men också rent arkitektonisk för att hålla ihop det nya med den befintliga byggnaden.  – Jag tycker att vi har tagit tillvara på det typiska med Paul Hedqvist formspråk med det minimalistiska och ruffa naturmaterial. En del ursprungligt finns också bevarat, vi upptäckte till exempel att hantverksarbetet i alla dörrar och fönsterpartier från 1948 var mycket bra gjort och håller fortfarande. De är jättesnygga, menar Ludmila. Några saker som förvanskades under renoveringar på 70-talet så som så som gamla belysningsarmaturer har återställts genom att använda samma ljusstomme. Annat som byggnadens dörrar har byts ut till helt nya men de gamla som förebild. – Det kostade lite extra men beställaren Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) valde göra den satsningen eftersom huset är så unikt. Dessutom kommer detta förbättra akustiken i klassrummen avsevärt, säger Ludmila.

I den stora glashallen kommer ljudet att dämpas med hjälp av extra ljudabsorbenter i undertaket och under loftgångarna. Något som är viktigt med det stora elevantalet. Sent i projektet kom ett konstverk in i enlighet med den så kallade enprocentsregeln. – Konstverket hade kunnat vara ett spännande samarbete mellan konstnär och arkitekt men tyvärr uteblev det eftersom förslag till konstnärlig utsmyckning kom till när fasaden redan var fullbordad. Nu tycker jag att det känns påklistrat och samspelar inte med byggnadens uttryck som vi arbetat med i flera år. Vad Paul Hedqvist skulle tycka är svårt att veta men jag tror han skulle hålla med mig, avslutar Ludmila Choumakova.