Underhållsskulden på VA-systemen tickar på med 10 miljarder om året och VA-taxorna har en tendens att öka i många kommuner. Det är två av de frågor som står högst upp på VVS-Fabrikanternas agenda. Men även klimatfrågan är prioriterad.
Av Anders Carlsson
– Där pratar vi framför allt om hanteringen av dagvatten. Hur ska vi hantera extremväder med den ökande nederbörden, säger organisationens vd Jonny Hellman.
Stora delar av det nuvarande ledningsnätet i Sverige börjar nå sin tekniska livslängd. VVS-Fabrikanternas Läckorapport visar att svensk media förra året rapporterade om 458 olika vattenläckor på ledningar, som de kommunala VA-organisationerna ansvarar för. Mörkertalet bedöms dock vara betydligt större.
VVS-Fabrikanterna efterlyser nu skyndsamma investeringar för att förebygga större skador.
– Det finns ett årligt investeringsbehov på drygt 30 miljarder kronor i VA-nätverket. Men själva investeringstakten har man räknat fram till ungefär 20 miljarder per år. Där har du då ett glapp på 10 miljarder kronor. Att betala av den här underhållsskulden är väldigt viktig eftersom det är grunden för att vi ska ha en fungerande och säker infrastruktur på VA-sidan, säger Jonny Hellman.
Var är problemen som störst?
– Problemen finns i hela landet och en bidragande orsak är ett åldrande ledningsnät där stora delar byggdes under 50-, 60-, och 70-talet. Produkter har en begränsad livslängd plus att belastningen ökar genom förtätningen av städerna och en växande befolkning.
VVS-Fabrikanterna vill också lyfta fram kompetensbehovet i branchen. En personalbrist som finns både i tillverkarledet och hos kommunerna.
En annan viktig fråga för organisationen är den så kallade VA-klyftan.
– Det kan i dag vara fem gånger högre VA-taxa i de kommuner där avgifterna är som högst jämfört med dem där den är som lägst. Det finns en risk att det här blir en kvalitetsfråga mellan kommunerna och så borde det rimligtvis inte vara.
Hur motiveras den här skillna-den från kommunerna?
– Kommunernas utmaning är att VA-taxan ska täcka investeringarna avseende förnyelse och underhåll för VA-systemen. Där finns det begränsningar: Man får inte göra vinstuttag och inte heller fondera pengar en längre tid än tre år. Det gör att det blir ganska svårt för kommunerna att planera arbetena. När det uppstår problematik eller när man behöver bygga ut systemen finns det en risk att man måste chockhöja VA-taxan i den kommunen, säger Jonny Hellman.
Hur går ni till väga när ni job-bar med den här typen av frågor?
Vi vill ha en dialog med alla för att identifiera vad som behöver göras. Vi har till exempel ett samarbete med ME (maskinentreprenörerna och RGF (Svenska Rörgrossistföreningen) som vi benämner VA-Fakta. Vi vill skapa en bra och konstruktiv dialog med politikerna, både förse dem med fakta, men också ha dialog om vad och hur man kan göra. Analysera hur lagstiftningen ser ut? Kan vi via juste-ringar i lagstiftningen förebygga den här typen av problemställningar?
Jonny Hellman har ett specialintresse för miljöfrågor och hållbarhet. Det är också några av VVS-Fabrikanternas prioriterade fokusområden som blivit extra aktuellt under som-marens extremväder med många översvämningar och läckage.
Är det här en fråga om underdimensionering eller äldre system?
– Jag skulle säga att många av de här systemen är dimensionerade för extremväder som inträffar sällan. Nu får vi extremväder med mycket kortare intervaller, och de blir mycket kraftigare än vad man har dimensionerat för tidigare.
Systemen klarar helt enkel inte att ta hand om de här mängderna på den här korta tiden och då får vi problem med översvämningarna, säger Jonny Hellman.
VVS-Fabrikanterna kommer att medverka på Vatten2023 och bland annat presentera en rapport som be-lyser samhällsekonomiska värden av investeringar i avloppsreningsverk tillsammans med VA-Fakta.
