Höga byggnader i trä fungerar annorlunda när det handlar om ljud än traditionella betonghus då eventuella ljudstörningar ligger inom ett annat frekvensområde. Basljud, lågfrekventa ljud, är svåra att dämpa och då kan det uppstå akustikproblem i träbyggnader. I en kontorsmiljö kan det var lite ljudstört men det är störningar som de flesta kan acceptera. Däremot i sitt hem när man exempelvis sett fram emot att få en djup, ostörd sömn och ett barn i våningen ovanför leker med en leksak som dras fram och tillbaka över golvet – då kan ljuden uppfattas som minst sagt besvärande.
Av Maj Staberg
För att trähusen i högre byggnader inte ska bli för lyhörda och skapa en obehaglig akustik för de boende krävs det att man tar hänsyn till trämaterialets lätthet. De grundläggande kriterierna för en god ljudisolering i konstruktioner så är det i praktiken tre saker som behövs: Styvhet i materialet, bjälklagets höjd (tjocklek). Täthet i konstruktionen.
– De främsta utmaningarna i träkonstruktioner är att det ska vara en hög styvhet i materialet och att bjälklaget ska ha en viss höjd för att ljudisoleringen ska fungera bra. Tätheten i träbyggnaden är lättare att uppfylla, säger akustiker Kristian Orellana, PE Teknik& Arkitektur.
Lågfrekventa ljud kan upplevas obehagliga
Det finns en stor skillnad mellan flervåningshus i betong och trähus med flera våningar när det handlar om stegljud där betonghus normalt har betydligt mindre störning.
– De största störningarna som människor upplever i sina lägenheter är framför allt stegljud, när människor går på golvet i våningen ovanför. Ljud från lägenheten vägg-i-vägg är lättare att göra något åt.
Basljud, lågfrekventa ljud, är svåra att dämpa och kan uppstå i byggnader med träbjälklag och träväggar.
– Vi människor har en fallenhet som sträcker sig till baka till urtider att uppleva ljud med en låg frekvens, exempelvis ett mullrande åskoväder som obehagliga och till och med farliga. Helt naturligt. Däremot upplevs byggnader i betong med högfrekventa ljud annorlunda.
Det beror också på hur en träbyggnad är planerad som exempelvis att lägga en hall där det utövas olika sporter ovanför en aula, är mindre lyckat.
– Att komma till rätta med ljudstörningar där orsaken är ett för lätt träbjälklag kan bli en stor kostnad. Jag var med i ett projekt där man använde ett bjälklag i tjockleken en meter och resultatet blev en riktigt bra ljudisolering.
Det finns mycket att utveckla inom akustikområdet för att hitta bättre lösningar inom träkonstruktioner då regelverken idag är anpassade för en annan byggnation än större trähusbyggnader. Det i sin tur kan leda till bättre byggregler och skärpta rutiner vid störning.
– De byggnormer vi har idag inom ljudisolering är anpassade för tyngre konstruktioner så de är missvisande för träbyggnader. Det leder till att träbyggnader som har dålig ljudmiljö kan godkännas vid besiktning vilket naturligtvis blir bekymmersamt. Metoderna vi har för mätning fångar inte riktigt upp de obehagliga ljuden men under de senaste åren har det kommit fram uppslag om nya mätmetoder, säger Kristian Orellana.
