Aldrig tidigare har det varit sådant fokus på ventilation som nu, enligt Svensk Ventilation. Covid 19 är en del av anledningen, men också att forskare världen över har presenterat nya rön om ventilationens betydelse.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Ventilation och luftkvalitet blir den största hälsoutmaningen framöver på arbetsplatser, skolor och i offentliga miljöer. Det menar professor Vin Gupta på University of Washington och Britta Permats, vd för Svensk Ventilation håller med. Men även många av våra bostäder tampas med undermålig ventilation.
- Vi vet att över femtio procent av bostäderna i Sverige inte klarar kraven på luftomsättning. Så fort man gör ett ingrepp i fastigheten måste ventilationen ses över, för det kan påverka ventilationen, säger Britta Permats.
Dagens råd från Folkhälsomyndigheten är fyra liter frisk luft per sekund och sovplats. Boverkets minimikrav är 0,35 liter per sekund och kvadratmeter för bostadshus. Reglerna och rekommendationerna för kontor och skolor ligger högre: sju liter per sekund och person plus 0,35 liter per sekund och kvadratmeter.
- På många skolor har ventilationen möjlighet att fungera som den ska. Men det höga elevantalet gör att den kanske inte är anpassad efter hur många det är i klassrummen. Dessvärre lever man då inte upp till kraven, säger hon.
Indikationer på undermålig ventilation
Inom forskarmiljön ses ett stort intresse för koldioxidhalter, kontaminationer och luftdistribution. Undersökning efter undersökning visar att hälsan, produktiviteten och koncentrationen påverkas av dålig inomhusluft. En rapport från Danmark slår fast att sömnkvaliteten blir sämre av höga koldioxidhalter - och att effekterna hänger kvar dagen efter i form av sämre prestationer än normalt.
Tre olika lagstiftningar styr kraven på ventilation i Sverige. Dessutom tillkommer ett antal föreskrifter och allmänna råd på området.
- Boverkets byggregler är inte allt. Vi har plan- och bygglagen, miljöbalken, arbetsmiljölagstiftningen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och Folkhälsomyndighetens allmänna råd, säger Britta.
Om koldioxidhalten i ett klassrum vid normal användning regelmässigt överstiger 1 000 ppm (parts per million) bör detta ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande, enligt Folkhälsomyndigheten. En tumregel är att det behövs cirka tio liter per sekund och person för att hålla koldioxidhalterna under 1 000 ppm, säger hon.
Ökade luftflöden minskar smittorisken
Även risken att bli smittad av virus minskar vid dessa tilluftsflöden. Tre forskare i Hongkong har nyligen, med hjälp av en matematisk flödesmodell, räknat ut att risken för att bli smittad av virus inomhus är jämförbar med risken utomhus om luftflödena ligger på denna nivå. Förutsättningen är att smittbärare och andra personer håller en till två meters avstånd.
Folkhälsomyndigheten har aviserat en översyn av sina allmänna råd om ventilation under 2022. Samtidigt planerar Boverket en förenkling av sina regler, under vinjetten ”Möjligheternas byggregler”. Tanken är att överlåta mer ansvar till branschen när det gäller att hitta lösningar och ta fram branschrekommendationer.
Den huvudsakliga uppgiften för ventilation är trots allt att föra bort förorenad luft, påpekar Britta och säger att hon har tro på att ventilationsbranschen kommer att utveckla nya säkra lösningar även utan påtryckningar.
- Frågan är hur man mest effektivt kan föra in frisk luft och föra ut förbrukad. Behöver olika typer av lokaler olika lösningar? Kanske ska allmänventilationen kompletteras med luftrenare? Det finns många möjligheter.
Att blanda om luften ohälsosamt
InventiAir är ett svenskt ventilationsföretag som har utvecklat en unik teknik för luftströmning som koncentrerar mängden ren, frisk luft runt människorna i rummet. Föroreningar och kontaminationer transporteras bort betydligt effektivare än med omblandande tekniker, säger Martin Sellö, vd för InventiAir.
- Vi är ett gröntänkande innovationsbolag som använder stratifierande ventilation, alltså skiktning av luften, tillsammans med samverkande jetstrålar och termodynamikens lagar för att uppnå det bästa möjliga inomhusklimatet.
Han säger att företagets forskning, mätningar och uppföljningar i referensprojekt visar att tekniken kan leda bort upp till tre gånger mer av den använda och kontaminerade luften från arbetsplatserna – även virus – jämfört med konventionella ventilationsmetoder.
Den rena tilluften leds in längs golvet, väggarna eller taket och trycks nedåt till vistelsezonen, med minimal inblandning av den använda luften. Det minskar risken för ”kortslutning” och ger en lägre nivå av CO2 i vistelsezonen, vilket vid behovsstyrning ger upphov till energibesparingar. Luften stiger längs värmekällorna i rummet – människorna – och förs ut i taknivå.
- Att förflytta luft kostar pengar och energi, så ur hållbarhetssynpunkt är det viktigt att ventilationen sker på ett energieffektivt sätt. Energieffektivisering är det enklaste och billigaste sättet att spara energi. Det kan till exempel uppnås med behovsstyrd ventilation, bättre värmeåtervinning och effektivare fläktar, säger Britta.
Svensk Ventilation kommer inom kort med en rapport som visar att det enklaste och billigaste sättet att spara energi är just energieffektivisering.
