Arbetsmiljön är av yttersta prioritet inom samtliga områden som rör utbyggnaden av nya tunnelbanan i Stockholm. För att säkerställa att detta inte bara är ett tomt påstående genomförs frekventa säkerhetsronder. Dessa ronder utgör en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och följer en noggrann checklista med specifika kontrollpunkter för varje arbetsställe.
– Upp till en gång i veckan gör vi våra ronder, säger Linda Nethercott, arbetsmiljöhandläggare på nya tunnelbanan och fortsätter.
– Tillsammans med entreprenören går vi runt på arbetsplatsen. Vi tittar på arbetsmiljön uppmärksammar risker och brister. Om inte problemen kan fixas direkt gör entreprenören en åtgärdsplan som vi följer upp.
Men det är inte bara brister och pekpinnar under en skyddsrond. Det är minst lika viktigt att hitta positiva exempel på en arbetsplats.
– Det är viktigt att vi kan prata om bra exempel också. Det kan handla om att man har byggt en trappa med ledstång för att komma upp och ner mellan olika nivåer. Eller som nu till hösten – att man i förväg tänker på att det krävs bättre belysning när det är mörkare, säger Linda Nethercott.
Det är entreprenörerna som är ansvariga för skyddsronderna.
– Men vi är alltid inbjudna och är med som expertstöd, säger Linda Nethercott.
Skyddsronder spelar en viktig roll inte bara för att upptäcka fysiska risker och brister med potentiella fysiska konsekvenser, utan även för att identifiera organisatoriska och sociala problem, inklusive stressrelaterade frågor. De bidrar till att skapa en säkrare och mer hälsosam arbetsmiljö genom att uppmärksamma sådana aspekter och erbjuda möjligheter att åtgärda dem.
– Det kan vara stress eller orimlig förväntan, och då är det viktigt att vi hör oss för om det på skyddsronderna, säger Linda Nethercott. Eftersom det är en ganska vanlig grundorsak till att olyckor inträffar.
Oavsett hur många ronder som görs finns det mänskliga misstag. Men en dålig dag eller en dålig natts sömn får dock inte vara anledningen till att olyckan är framme.
– Vi jobbar med dubbla hinder. Till exempel har vi en hastighetsbegränsning på 10 kilometer i timmen för alla fordon och en barriär mellan gående och trafik. Så om en gående går rakt ut bland fordonen ska hastigheten vara så låg att ingen skadas. Och om personen bakom ratten råkar göra fel finns skyddet för de som går, säger Linda Nethercott.
Källa: Region Stockholm