Regeringen vill att Sverige ska bli fossilfritt, genom bland annat ökad elektrifiering. Men om vi ska kunna realisera en sådan energi-omställning i närtid behöver regeringen öka satsningarna på energieffektivisering, för omställningen kräver snabb tillgång på energi.
Av: Amanda Hardwick | Foto: Pressfoto/Installationsföretagen
STÄLLT KRAV
Energieffektivisering är också en av EU:s grundläggande riktlinjer och genom Fit for 55 har EU ställt krav på att medlemsländernas energipolitiska styrmedel syftar till att minska energianvändningen. Den ekonomiska tillväxten ska även vara frikopplad från resursanvändning.
– Vi hade gärna sett att energieffektivisering var ett eget ämne vid senaste klimatmötet. Tyvärr blev det inte så. Genom att använda vår energi mer effektivt kan vi frigöra fossilfri el till energiomställningen och minska elräkningen. Med rätt incitament kan vi skapa en positiv framåtrörelse, säger Ola Månsson, VD på Installatörsföretagen.
Energieffektiviseringsåtgärder är exempelvis isolering av väggar, tak, kanaler och rör samt installation av smarta och effektiva system som hushållar med energi samtidigt som det ger en bra inomhusmiljö.
Det skiljer sig från det som en majoritet av svenskarna gjorde under senaste vintern när de genom energibesparing sänkte temperaturen inomhus i hem, skolor och arbetsplatser. Med energieffektivisering hushållar man med energin utan att tumma på komforten.
ENERGIBESPARING
Idag står bostäder och byggnader för 40 procent av landets energianvändning och skulle man energi effektivisera alla småhus, flerbostads hus och lokaler ger det en besparing på 54 TWh, vilket motsvarar en tredjedel av den totala energi användningen i småhus, flerbostadshus och lokaler enligt beräkningar från Anthesis i rapporten Grön Logik.
En ytterligare anledning för regeringen att satsa på att energieffektivisera bostäder och byggnader är att Sverige har en renoveringsskuld.
Enligt en rapport från WSP år 2020 uppskattar man att ca 800 000 lägenheter är i behov av renovering, varav 300 000 är i akut renoveringsbehov. Enligt Boverket uppskattas en renoveringskostnad av hela miljonprogrammet om 500 miljarder kronor. Att renovera dessa fastigheter och samtidigt energieffektivisera beståndet är en investering för samhället. Den samhällsekonomiska vinsten till 2045 skulle uppgå till över 800 miljarder kronor enligt beräkningar från Anthesis.
Behoven är stora men också möjligheterna. Vi ser nu att bostadsbyggandet faller kraftigt, vilket påminner om krisen på 1990talet. Låt oss inte upprepa misstagen från den gången. Om vi ser till att skapa fortsatt sysselsättning genom att renovera vårt fastighetsbestånd så ser vi till att utveckla kunskap och kompetens inom hållbarhetsområdet, i stället för att medarbetare lämnar branschen. ■