Sedan 1973 har Skyddsrumsspecialisten byggt, renoverat, underhållit och tillverkat materiel till skyddsrum i Sverige. Efter Schweiz är Sverige det land som har flest skyddsrum i relation till befolkningens storlek. Nu utreds dock behovet av en större nybyggnation – för första gången på decennier. Vd Jacob Holm ser framför sig en ny stor marknad: ”Betong har haft en jättestor betydelse för förutsättningarna för att kunna bygga skyddsrum.
Av: Anna Rennéus Guthrie | Foto: Svensk Betong
2002 byggdes det sista statligt finansierade skyddsrummet i Sverige. Beslutsfattare ansåg då att Sverige inte längre skulle komma att behöva försvara sig civilt i den omfattning som man tidigare utgått ifrån.
Jacob Holm, vd på Skyddsrumsspecialisten, är idag den största skyddsrumskoncernen i Sverige med cirka 40 anställda i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad.
Behovet av företagets tjänster har dock varierat kraftigt i takt med att beredskapen sett olika ut i olika perioder i Sverige.
Jacob Holm konstaterar att företaget som funnits sedan 70talet inte varit lika naivt som Sverige varit, då man hållit sig kvar och sedan 2015 gjort det lättare för kunder att köpa en skyddsrumstjänst. Den långa närvaron i branschen gör dem till ett naturligt val för fastighetsägare som nu bokstavligen börjar se om sina hus.
SKYDDSRUM HANDLAR OM FUNKTION
Upptrappningen har varit tydlig sedan Ukraina. Det är fler som hör av sig till företaget med frågor.
– Alla funderar kring var ska man ta vägen om det blir krig här. Vart tar jag mina barn och husdjur. De här frågorna har folk tagit vidare till fastighetsägarna som sedan hör av sig till oss.
Det finns lagkrav på minimumnivå om vad en fastighetsägare har för skyldigheter. Det är dessa som företaget hjälper till att säkerställa att de uppfylls.
– Vi är en väldigt liten bransch och det är väldigt nischade tjänster vi erbjuder. Skyddsrum är funktionsrum så vad det handlar om för färg spelar inte så stor roll för vår del. Funktionen är det vi säkerställer.
– Den informationen vi har sitter inte så många på, inte ens myndigheter. Och skyddsrummen ägs av privata bolag.
INTE BYGGTS NYTT PÅ DECENNIER
Jacob Holm beskriver att det är vanligt att det byggs ersättningsskyddsrum när en befintlig byggnad, som till exempel en skola, med tillhörande skyddsrum, rivs. Då byggs ett nytt skyddsrum som ersätter de skyddsrumsplatser som rivits.
Men i övrigt har det inte byggts nya skyddsrum med statliga medel sedan tidigt 00tal.
– Det skulle ha behövts bygga nytt och mer för länge sen, säger Jacob Holm.
I slutet av förra året lades regeringens beställda utredning ”Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” fram. Ett av förslagen från utredaren var att det årligen bör byggas 25005000 nya skyddsrumsplatser motsvarande 2550 nya skyddsrum.
Inte bara det försämrade omvärldsläget men också populationsökningen innebär att Sveriges behov av skyddsrum ökat.
– Det är problematiskt att man inte har byggt skyddsrum i nyexploaterade områden som exempelvis Årsta och Hammarby Sjöstad i Stockholm men även Västra Hamnen i Malmö, säger Jacob Holm.
– Nu ligger vi så pass mycket efter med byggnationen att man tittar brett på olika alternativ, och om det till och med går att bygga ovan mark beroende på förhållanden.
För ett par år sedan trodde ingen att det unde bli ett fullskaligt vapenkrig i Europa då talade man ju främst om itkrig. Nu inser man att skyddsrum har en effekt mot krig också i modern tid.
TILLGÅNG TILL BETONG OCH TEKNIK AVGÖRANDE
Sverige har trots allt näst flest skyddsrum per capita i världen efter Schweiz. Tillgång till betong och rätt byggteknik har varit avgörande.
– Betong har haft en jättestor betydelse för förutsättningarna för att kunna bygga skyddsrum. När de flesta rummen byggdes var de flesta hus av betong, den industrin var given på den tiden.
Normalt så är skyddsrummen byggda framför allt för att klara av stötvågor och splitter, inte för direktträffar.
– Betong är även ett bra material som skyddar mot strålning, desto mer betong ju mindre joniserad strålning tar sig in.
Metoden är beprövad. Att vi i Sverige är duktiga på betong och att ta fram bra cement är en fördel i sammanhanget, menar Jacob Holm.
– Jag har väldigt svårt att se att man kan bygga om ett skyddsrum på annat sätt, man gör såklart vissa förändringar i skyddsrum som byggs nu jämfört med de befintliga. Men man har hela tiden i åtanke en vapenlast och tar hänsyn till vad som kan komma att finnas ovanför själva skyddsrummet, till exempel rasmassor. Med en betongstomme ovanför en annan betongstomme, till slut sätter det stopp, säger Jacob Holm.
STOR MARKNAD VÄXER FRAM
Jacob Holm spår att nybyggnationen av skyddsrum kommer ta fart snabbt så fort remissen är godkänd. Man kommer under en femårsperiod besikta alla rum i Sverige, vilket är uppemot 13 000 skyddsrum om året. Historiskt sett är det en enorm upptrappning.
– Det finns dock en stor kompetensbrist efter folk som gått i pension och det finns även brister i dokumentation kring processer och rutiner. Man börjar om från noll.
Fler av de stora byggaktörerna är delaktiga som remissinstanser och väl medvetna om detta som är på gång men det finns samtidigt fler företag som behöver få mer information, tror Jacob Holm. ■