Allvarliga olyckor vid fall från tak är ovanliga. Det beror främst på de rigorösa säkerhetsföreskrifterna i Taksäkerhetskommitténs (TSK) branschstandard. När Boverkets byggregler (BBR) ändras kommer branschstandarden att bli ännu viktigare för att förebygga fallolyckor. En statlig utredning ska dessutom hitta ett sätt att öka taksäkerheten genom en kvalitetskontroll av projekteringen.
AV: C-G HANBERG FOTO: CLAIRE BADCOCK | BENGT SÄLL JOHN JACKSON
Våren 2022 tillsatte regeringen Byggkontrollut-redningen. Resultatet ska redovisas i september 2023. TSK:s ordförande, Hans Eriksson är utred-ningens rådgivare. Parallellt med utredningen driver Boverket projektet "Möjligheternas byggregler". Bygg-reglerna (BBR) ska framgent innehålla färre krav, bland annat när det gäller taksäkerhet, utan att kompromissa med säker-heten. I stället ska reglerna ha fokus på funktion och Boverket menar att branschstandarder, likt den Taksäkerhetskommittén har, ska komplettera regelverket. TSK:s branschstandard för tak säkerhet är dock inte så känd.
– Men vi ska göra vårt bästa för att sprida kunskap om den, framhåller Hans Eriksson. Kapitel åtta i BBR handlar uteslutande om säkerhet.
– När kraven där blir färre ska utredningen i stället hitta formerna för en förstärkt bygg-kontroll för att förhindra personskador. TSK:s förslag till utredarna är att projektören måste visa att denne gjort en riskbedömning av tak-säkerheten, säger Hans Eriksson.
SKYDDSANORDNINGARNA RÄDDAR LIV
TSK:s branschstandard beskriver kraven för säkra tillträdesvägar till tak, en säker för-flyttning och en betryggande säkerhet vid fasta arbets ställen på tak. Då krävs olika säkerhets-anordningar, bland annat glidskydd på stegar, väggstegar och takstegar, och en livlina.
– Det ska också finnas säkra skyddsräcken, gång-bryggor, infästningar för personligt fallskydd och snörasskydd. Takarbetarna ska kunna röra sig säkert och smidigt över takytan med hjälp av sin säkerhetsutrustning och det ska finnas stadiga förankringspunkter för livlinan. Vintern nalkas och taksäkerheten är särskilt viktig för snöskottare säger Hans Eriksson.
Branschstandarden är inte ett arbetsmiljödokument med rekommenderade arbetsmetoder.
– Valet av arbetsmetod måste alltid föregås av en noggrann och väl dokumenterad riskanalys. Där ska alla takarbeten analyseras av utföraren för att kunna välja den metod som sammantaget innebär lägst risk, framhåller Hans Eriksson.
RISKANALYSEN ETT AVSTAMP
– Avstampet för vår riskanalys, som är grunden för branschstandarden, var en enkät till yrkes grupper som jobbar på tak som målare, snöskot-tare, sotare och plåtslagare. De fick svara på vad de gör på taket för att vi i detalj skulle kunna kartlägga riskerna. Branschstandaren finns även i en miniversion, Fasta taksäkerhetsanordningar. Den används bland annat av projektörer inom byggsektorn, berättar Hans Eriksson.
Många äldre fastigheter har ett bristfälligt skydd för fall från tak eftersom ändringarna i BBR inte gäller retroaktivt. Men arbetsmiljöreglerna gäller, oavsett hur gammal fastigheten är.
– Arbetsgivaren har ansvaret för arbetarnas taksäkerhet, medan fastighetsägaren måste se till att det finns nödvändig säkerhetsutrustning. Branschstandaren är generellt utformad. Varje enskilt takarbete måste därför riskanalyseras av arbetsgivaren, framhåller Hans Eriksson.
Den som projekterar en ny- eller ombyggnad av en fastighet måste ta hänsyn till alla takaktiviteter.
– Takstegar, gångbryggor och infästnings-anordningar måste, liksom tillträdesvägarna till taket, vara utformade och dimensionerade så att riskerna minimeras. Arkitekter, konstruktörer och andra aktörer i ett byggprojekt ska också se till att arbetsmiljöaspekterna beaktas. Det gäller både under byggskedet och när byggnaden används, säger Hans Eriksson.
Taksäkerhet handlar inte enbart om att minska risken för fallolyckor.
I mars 2020 rasade taket i Tarfalahallen i Kiruna och byggnaden föll ihop. Enligt Statens haveri-kommission (SHK) var den främsta orsaken till raset en felaktig dimensionering av takkonstruk-tionen. Ingen person kom dessbättre till skada. Byggkontrollutredningen ska delvis ses i ljuset av takraset i Kiruna.
De flesta sanktionsavgifter Arbetsmiljöverket utkräver gäller bristande fallskydd på tak. Av-giften ligger mellan 40 000-400 000 kronor.
Förhoppningsvis får det arbetsgivarna att ta sitt ansvar för att förebygga fallolyckor. Men takarbetarnas säkerhet och liv är långt mycket viktigare än pengarna. ■
