En enorm förlust i materialvärde sker årligen i EU då man inte nyttjar material på rätt sätt. Det visar rapporten ”Preserving value in EU industrial materials” av Material Economics som visar att byggsektorn stor för en stor del av denna förlust. Utöver detta uppgår den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige till omkring tio miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det är i samma storleksordning som utsläppen från alla personbilar i Sverige. Bygg- och fastighetssektorn behöver därför förändras radikalt. En stor del av lösningen på dessa problem finns i cirkulär ekonomi.
Text: Sanna Kesselfors
Enligt Elin Bergman, COO för Cradlenet och sakkunnig i ämnet, behöver man titta på hur vi kan resursoptimera hela vägen från tanke och idé till ritning, design och produktion fram till färdigt resultat. Det ska inte finnas något släng-avfall utan användas som resurser som ska återbrukas med förnybara energi- och bränslekällor.
- Det vi strävar efter är att uppnå ett resurseffektivt samhälle där man ser på avfall som en värdefull och brukbar resurs. Vi behöver tänka om helt och bli mer resurseffektiva när det gäller arkitektur, material och design. Man behöver redan från start ställa sig frågan, kan materialet vi använder nu hålla över lång tid och återbrukas flera gånger om?
Hur ser cirkulär ekonomi ut i en bygg- och anläggningsbransch?
- Den mest cirkulära byggnaden är det den som inte byggs, säger Elin Bergman. Hon understryker att det i sammanhanget är mycket viktigt att notera att i nuläget står bygg, fastighet- och anläggningssektorn för en femtedel av hela Sveriges klimatpåverkan. Och så behöver det inte vara.
- Att resursoptimera handlar också om att se över om det går att använde de byggnader som redan finns och se till att de håller mycket längre. Man behöver arbeta mer med att reparera, restaurera och återbruka de hus, byggnader och lokaler som redan finns innan de rivs för att bygga nytt. Går det att använda åtminstone grunden, eller kanske golv, väggar och tak.
Färdplan för netto noll 2045
Organisationen Fossilfritt Sverige har tillsammans med bygg- och anläggningssektorn tagit fram en färdplan där man har som mål att nå netto noll utsläpp 2045.
- Färdplanen som finns omfattar många bra åtgärder, men i det hela så pratar man om cirkulär ekonomi snarare som en paragraf i stället för att lyfta fram hur viktig den delen är i det hela, säger Elin Bergman.
Att gå över till cirkulära materialflöden och resursoptimera kan minska den globala klimatpåverkan med mellan 50–70 procent. Det är därför mycket viktigt att cirkulära åtgärder finns med i Fossilfritt Sveriges färdplan.
Byggsektorn är i nuläget inte i fas med den färdplan som finns, men sen den kom har en del företag börjat agera därefter. Elin nämner bland annat Vasakronan som ett av de företag som börjat använda sig av ett cirkulärt arbetssätt bland annat genom att återbruka byggnader.
- Det finns företag som kommit i gång, men allmänt sätt är de flesta företag i byggbranschen fortfarande i startfasen. Som sagt, ska vi klara klimatmålen borde inte ett enda nytt hus få byggas längre, säger Elin och fortsätter:
- Utmaningen är att öka kunskapen kring cirkulär ekonomi. Om man granskar de rapporter som finns ute kan man tydligt se siffror på att man sparar både pengar och resurser, samtidigt som man skapar fler arbeten och minskar både klimatutsläpp och miljöpåverkan genom att gå över till cirkulär ekonomi. Det är win-win för alla sektorer och framförallt för byggsektorn.
Utbildningssektorn har en nyckelroll
- När vi pratar med företagen visar det sig att den stora anledningen till att företag inte arbetar cirkulärt är brist på kunskap. Byggbranschen kan ofta uppfattas som konservativ, men vi tror att utbildningssektorn har en stor roll att spela för framtida generationer inom byggsektorn.
För att sammanfatta Elins ord handlar cirkulär ekonomi kort och gott om att göra mer med mindre. Det handlar inte om att sluta producera, men om att göra mer med mindre resurser samtidigt som man sparar pengar och nya arbetstillfällen skapas vilket skapar positiv energi för företagen.
Fyra nya styrmedel
I en rapport från Boverket har man analyserat ett antal nya styrmedel för minskad klimatpåverkan från byggprocessen. I detta uppdrag föreslås fyra nya styrmedel. Förslagen i sig bedöms ge en begränsad effekt på klimatutsläppen från bygg- och fastighetssektorn, men ger en grund för att vidare utreda mer kraftfulla styrmedel.
Det viktigaste för byggbranschen är enligt rapporten; design, resurseffektivisera, material, återbruk, avfall och resurser samt energi och bränslen. I rapporten nämner man även några konkreta förslag och hänvisar till att arbeta med kärnverksamheten.
Förslag 1: Information om livscykelanalyser för byggnader
Förslag 2: Klimatdeklaration för byggnader
Förslag 3: Myndigheters arbete med att minska klimatutsläpp från byggnader
Förslag 4: Kriterier för livscykelanalyser vid offentlig upphandling
I rapporten beskrivs ytterligare tre styrmedel som Boverket bedömer kommer att leda till lägre klimatpåverkan från byggnader. Om dessa styrmedel övervägs måste de juridiska aspekterna utredas noggrant, liksom lämpligheten. Dessutom måste grundförutsättningar såsom tillförlitliga metoder och klimatdata för byggprodukter finnas på plats.
Förslagen är; gränsvärden för klimatutsläpp från nya byggnader, bonus-malus för byggnader samt investeringsstöd till byggherren.
”Alla borde vara hållbarhetschefer”
Varje år publicerar Cradlenet rapporten Circle Economy Outlook Report där vi frågar svenska storföretag på large Cap-listan hur långt de kommit när det gäller cirkulär ekonomi, hur de arbetar och om det finns någon strategi framtagen. Rapporten visar att det idag endast är tre av tio företag som svarar att de har en strategi för cirkulär ekonomi. I byggsektorn är det än färre, säger Elin.
- Alla borde vara hållbarhetschefer, på alla avdelningar, där alla tar ansvar för sin del av strategin. Jag tror inte på hållbarhetsavdelningar på företag, de avdelningarna blir oftast lägst prioriterade. Om det istället finns resursoptimeringsmål och klimatmål på varenda avdelning på de stora byggbolagen så tror jag att det kan bli en stor förändring.
Hur kan man öka byggbranschens intresse kring att tänka och arbeta mer ur ett cirkulärt och hållbart perspektiv?
- Först och främst behöver företagen få kunskap och utbildning om de fördelar och positiva effekter som kommer med cirkulär ekonomi. Jag tror att det bästa sättet är att visa de ekonomiska fördelarna. Det finns flera internationella, men även nationella forskningsprojekt som bland annat det svenska forskningsinstitutet RISE tagit fram som visar affärsnyttan med cirkulär ekonomi.
Går det att lyfta fram de viktigaste åtgärderna och är de rimliga?
- Allt är rimligt. Det finns inget val, vi måste göra en förändring nu för att klara klimatkrisen. Nu handlar det inte om det ena eller det andra utan vi behöver göra allt vi kan på alla fronter och i alla sektorer. När FN:s klimatpanel presenterade den senaste IPCC rapporten nyligen visade det sig att vi inte har tid att sitta och fundera och dividera i vilken ände som man ska starta i. Alla företag måste arbeta med alla delar i hela sin verksamhet, det behöver ske nu, helst igår, om vi ska klara av att nå målen och vända krisen. Vi kommer att klara det bara vi sätter igång och samarbetar mer – det är jag övertygad om!
