Tvåårigt test av svavelhalt i tunnelbanans berg – Här är resultatet

Tidigare i år besökte politiker från Region Stockholm och Stockholm stad det storskaliga laktestet. På bilden syns trafikregionråd Anton Fendert och klimat- och miljöborgarråd Åsa Lindhagen. Foto: Region Stockholm

En första delrapport från Region Stockholms storskaliga test av tunnelberg visar att krossade bergmassor inte utgör någon risk för försurning eller urlakning. Testet har pågått sedan 2022 och är en del av arbetet för att fastställa nya riktlinjer för svavelhalter i berg.

I Stockholmsregionen har berg från tunnelbyggen hanterats cirkulärt i över hundra år utan negativ miljöpåverkan. De senaste åren har dock nya restriktioner för svavelhalter i berget införts av aktörer och tillsynsmyndigheter i länet.

– Det sker utan ny evidens, utan ny kunskap om negativ miljöpåverkan och utan nya riktlinjer från myndigheter. Vi måste köra bort stora mängder bergmassor, med tio gånger högre koldioxidutsläpp och kraftigt ökade kostnader som följd, 600 miljoner kronor hittills, säger förvaltningschef Niklas Bergman.

b
Förvaltningschef Niklas Bergman. Foto: Region Stockholm

Region Stockholm driver därför ett storskaligt test där berg från tunnelbaneutbyggnaden har krossats och används inom bygg- och anläggningsbranschen. Under drygt två år har berget utsatts för både naturliga och påskyndade processer för att undersöka risker för försurning och urlakning av ämnen.

– Nu kan vi vetenskapligt belägga det vi trott, att det går utmärkt att använda tunnelberg cirkulärt på samma sätt som vi har gjort i Stockholm i mer än 100 år, säger Niklas Bergman.

Testet har inte visat några tecken på försurning eller urlakning vid normal hantering av berget. Testet fortsätter i ytterligare två år för att bekräfta resultaten.

b
I drygt två år har berget utsatts för både naturliga och påskyndande processer för att testa om det blir någon försurning eller om det sker urlakning av ämnen ur berget. Foto: Region Stockholm

Sammanfattning av delrapporten:

Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana har publicerat en första delrapport från laktestet som pågår sedan 2022. Enligt preliminära resultat innebär normal hantering av krossade bergmassor ingen risk för försurning eller urlakning, och testet har inte visat på någon negativ miljöpåverkan hittills.

Bakgrunden till testet är de strikta restriktionerna för svavelhalter i entreprenadberg. I Stockholmsregionen har berg från tunnelbyggen hanterats cirkulärt i över hundra år utan negativ miljöpåverkan. Förvaltningen hanterar cirka 16 miljoner ton bergmassor under en tioårsperiod, medan behovet av berg för byggprojekt är cirka 20 miljoner ton årligen. De nya restriktionerna för svavelhalter har lett till ökad borttransport av bergmassor, vilket medför högre koldioxidutsläpp och ökade kostnader.

De nya restriktionerna härstammar från gruvindustrins avfallsförordning 2013:319, som inte är applicerbar på berg i Stockholm. Förvaltningen har analyserat svavelhalten i sedimentådergnejs, den dominerande bergarten i södra Stockholm, och visat att majoriteten av bergmassorna har svavelhalter över 0,1 %. Detta kräver extra provtagning, klassificering som avfall och särskild hantering, vilket både är dyrt och leder till stora koldioxidutsläpp.

Trots högre svavelhalt än gruvindustrins gräns har bergmassorna använts utan negativ miljöpåverkan i över hundra år. För att undersöka detta initierade Region Stockholm ett storskaligt laktest.

Delrapporten beskriver testets första period, 2022–2024, med berg från Högdalen och Gullmarsplan. Berget har krossats i fraktioner som används i bygg- och anläggningsbranschen och sorteras i fem batchar beroende på svavelhalt. Totalt genomförs 20 tester där både naturliga förhållanden och påskyndad oxidation simuleras.

Testet syftar till att förstå laknings- och försurningspotentialen hos entreprenadberg med olika svavelhalter och att bedöma betydelsen av förhöjd oxidation. De hittillsvarande resultaten visar att simuleringar av naturliga förhållanden eller påskyndad oxidation inte producerar surt eller metallrikt lakvatten, oavsett svavelhalt. Förhöjd oxidation med väteperoxid visar dock på ökad försurnings- och lakningspotential, vilket tyder på att förhöjd oxidation överskattar materialets potentiella miljöpåverkan.

Resultaten tyder på att normal hantering av krossade bergmassor inte utgör någon risk för försurning eller urlakning och inte förväntas ha negativa effekter på miljön eller hälsan under den aktuella testperioden. Testet fortsätter i ytterligare två år, och en slutrapport förväntas ge ytterligare insikter om hantering av entreprenadberg.

b
Plattform Blå linje Gullmarsplan okt 2021. Foto: Region Stockholm

Källa: Region Stockholm