Av Maj Staberg Dalman
Det kommunala Helsingborgshem bygger 198 bostäder i två kvarter på Drottninghög i projektet Stadskvarteret där man använder material, åter - bruk, från tre rivna hus byggda under miljonprogrammet åren 1965 - 75.
Man vill undersöka i hur stor utsträckning material kan återbrukas i helt nya hus. Trappräcken, tegel, betongelement och även diskbänkar i rostfritt stål får ett fortsatt liv i de nya byggnaderna.
– Diskbänkarna är i mycket god kvalitet och hade vi planerat för diskbänkarna på ett tidigare stadium redan vid ritbordet hade vi kunnat placera dessa även i lägenhetsköken. Nu blev det så att de placerades i gemensamhetslokalerna istället, berättar projektchef Christine Delander Eksten.
Foto Helsingborg
Helsingborgshem har kommit fram till att de största klimatvinsterna går att göra i husens betongdelar och tegelfasader.
Istället för att krossas av en grävskopa har Helsingborgshem sågat ner teglet i sektioner om ca 0,25 kvadratmeter. Att återbruka tegel, sten för sten har utförts tidigare, med mer eller mindre bra resultat. Helsingborgshem vill nu utvärdera metoden att återbruka tegel i block.
– Efter tester har det visat sig att teglet från rivningshusen är i bra skick och det kommer att muras upp på en av Stadskvarterets nya fasader. Det blir en fin mönstermurning så att alla förbipasserande kan se skillnad på det nya och gamla teglet, säger Christine Delander Eksten.
Demonterat betongväggar
Det finns en del frågetecken när det handlar om betongen och därför söker Helsingborgshem en extern partner för att komma vidare i förståelsen av hur materialet kan återbrukas.
Man vill undersöka om det går att använda betongen som den är utan att krossa den och återanvända den som fyllnadsmaterial som sker idag.
– Vi vill fokusera på det som har störst klimatpåverkan och för att kunna göra det måste vi skaffa den kunskap om vilka krav som måste ställas. De största klimatvinsterna i fråga om återbruk gör man än så länge i husens betongdelar och tegelfasader, säger Tina Appelqvist, klimat- och miljöansvarig på Helsingborgshem.
Helsingborgshem har låtit en rivningsfirma varsamt demontera några betongväggar och bjälklag för att se om det överhuvudtaget gick att få ut dem hela.
– Det gick alldeles utmärkt och nu förvaras de på en uppställningsplats hos NSR i Helsingborg. Vi vill med extern hjälp analysera till exempel materielinnehåll och hållfasthet och därefter ta beslut kring hur delarna kan återbrukas, förklarar Tina Appelqvist Helsingborgshems klimat- och miljöansvarig.
Garantier för återbruk
Man vill undersöka om det går att använda betongen i det skick den är och inte som brukligt är idag att krossa den och återanvända den som fyllnadsmaterial.
Andra frågor som man tittar på är:
Hur löser man behovet av garantier för återbrukat material?
– Det är en diskussion som pågår i branschen men kraven på garantier är enklare att lösa för tegel, där en annat den kommunala allmännyttan i Göteborg och kommunalt fastighetsbolag i Linköping.
Varför återbrukas det inte mer i dag?
– Det handlar om att det system vi befinner oss idag är linjärt och inte cirkulärt. Hela bygg- och projektprocessen är uppbyggd på att arbeta med nytt material istället för att fråga dig: vad är det vi har i materialväg i våra förråd eller vad finns det för material att tillgå i det aktuella projektet? Den stela byggprocessen och standardiseringen gör att flexibiliteten minskar och i ett system utan flexibilitet kan det vara svårare att tänka ”nytt”
Sedan 2016 har Anton märkt en liten förändring till det bättre när det gäller återbruk och har märkt att vissa fastighetsägare nu börjar ställa krav på återbruk vid rivningar, ombyggnationer och nybyggnationer.
– Jag brukar jobba tillsammans med fastighetsägarna och sätta återbruksmål tidigt i projektet så att detta finns med redan när upphandling av entreprenör sker. Under projektet så stöttar jag projektledare genom att ansvara för återbrukssamordningen.
Beställarna har redan idag börjat ställa krav på återbrukskunskap vid upphandling enligt Anton Franker.
– Det finns ett kunskapsövertag hos beställare idag och det är lite farligt för byggarna som på sikt kommer att tappa jobb beroende på deras brist på kunskap inom återbruk, säger han.
Hur ska en entreprenör/fastighetsägare tänka för att komma igång med återbruk:.
1. Gör en inventering i det aktuella projektet för att se vilka värden som finns. Det finns alltid material som kan återanvändas och därmed miljö och ofta pengar att spara. Släng inte det som ni en gång har betalat pengar för utan använd det igen.
2. Börja testa återbruk, gärna i ett pilotprojekt, se hur det går och försök sedan hitta en systematik. Fråga er: var det så svårt som vi trodde, vissa saker kanske har gått mycket lättare.
3. Skapa kulturen att återbruka i ditt bolag så att folk förstår att man ska visa mer respekt för material. 80 procent av klimatpåverkan vid en typisk nybyggnation kommer från materialet.