För en tid sedan anordnade Stockholms stad och Stockholmshem en arkitekttävling för ett miljövänligt plushus i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Vann gjorde DinellJohansson som kanske lite oväntat valde en stomme i betong. Men stommen fungerar som värmebatteri för stora glasverandor som fångar upp solvärmen.
I Norra Djurgården satsar Stockholms stad på ett hållbart och miljövänligt byggande. Som en del i satsningen anordnade staden en tävling för ett plusenergihus, det vill säga ett hus som på årsbasis producerar mer energi än det förbrukar.
Stockhomshem anlitade DinellJohansson Arkitekter och teamet vann tävlingen. Men det räckte inte med att bara planera och bygga ett plushus. Även gestaltningen och miljöpåverkan mätt i mängd koldiodutsläpp för produktionen och transporten av byggnadens stomme räknades in i juryns helhetsbedömning.
Betongstommens andel av helhetsbedömningen viktades med 10 procent av den totala bedömningen och här fick förslaget lägst poäng. Enligt tävlingens bedömningskritetrier fick en trästomme nämligen bättre värden vid en livscykelanalys än en betongstomme.
Betongstommen har dock en viktig funktion i dinelljohanssons plushusprojekt. Betongen fungerar som ett värmebatteri. Betongstommen lagar solvärmen som kommer in i husets inglasade verandor Under dagen laddas stommen med värme som sedan emitteras under natten. Det är betongens så kallade värmetröghet som bidrar till detta. En annan fördel med en betongstomme är att den bidrar till en bra ljudisolering. Dessutom ville Stockholmshem satsa på ett beprövat stommaterial.
"Ostkupa" minimerar förluster
– Vårt hus var inte det som har flest solceller eller lägst energianvändning. Istället har vi fokuserat på att minimera energiförlusterna, berättar Johan Torstensson, energikonsult på företaget incord.
En av de viktigaste åtgärderna för att minimera energiförlusterna är de inglasade verandorna där solenergin fångas upp och stannar. Huset har alltså en slags "ostkupa" över sig som skyddar från till avkylande vind. Verandazonen kan vara upp till fem grader varmare än temperaturen utomhus.
– Rent teoretisk skulle man med ett helt inglasat hus kunna spara upp till 30 procents energi. Men eftersom bara långväggarna i kv Brofästet har verandor blir besparingen istället 10–15 procent, berättar Johan Torstensson.
Optimerad form
En annan lösning för att minimera energianvändningen är husens kompakta form. I förhållande till den totala bostadsytan är ytterväggarnas yta liten. Även när det gäller lägenhetsstorlekar är huset optimerat. Husen innehåller flest treor och fyror, som ur energisynpunkt är de mest effektiva. Till detta kommer också att trapphusens yta och volym har minimerats..
För att skapa ett plushus krävs en högvärdig isolering och ett 100 procentigt tätt hus. Ingen kall luft får sugas in på oönskade vägar i huset.
– Och det är något som betongindustrin är duktig på så är det att inte tappa täthet i skarvar, säger Johan Torstensson.
Utefter verandorna sitter utfackningsväggar med trä som yttervägg. För att hålla tillbaka väggtjockleken har man valt pirisoliering som är en högvärdig isolering täckt av en aluminiumfilm.
– Den är visserligen dyrare, men å andra sidan får man ut mer uthyrningsbar yta, så det jämnar nog ut sig, säger Johan.
Vriden nock för att fånga solen
Brofästets tak är täckta av solceller i söderläge. För att optimera solenergiproduktionen har nocken vridits så att det faller maximalt med solljus på cellerna.
– Den lutande takfoten ger huset ett spännande uttryck och är ett bra exempel på hur formen följer funktionen säger Mårten Morten Johansson, arkitekt på DinellJohansson som ritat kvarteret Brofästet.
Många bäckar små –
Tekniska lösningar i Kv Brofästet
Solel
Brofästets tak är täckt av tredje generationens solceller, det vill säga tillverkade i glas täckta av en tunn film som ångats på på glasets yta.
Ventilation
FTX-värmeväxlare och ingjutna luftskanaler i betongbjälklagen.
Bergvärme
En bergvärmepump förvärmer den inkommande luften och framledningsvattnet till husets radiatorer. Två kompressor arbetar parallellt, eller en i taget, för att optimera effekten. Under sommarhalvåret producerar anläggningen komfortkyla. Både värme och kyla kan lagras i berget.
Återvinning av spillvärmevatten
Spillvattenvärmeväxlare återvänder 10 procent av energin från det varma avloppsvattnet till att förvärma tappvarmvattnet.
Spoling med regnvatten
Regnvattnet från solcellerna samlas upp i en tank och används för att spola toaletterna.
Produktion av biogas
Avloppen är utrustade med fett- och slamavskiljare. En gång per månad kommer en bil och hämtar slammet som utgör råvara för biogas.
