Det har kallats för det största sjöfartsprojektet sedan byggandet av Göta kanal och nu är projektet äntligen igång efter en byggstartsceremoni i centrala Södertälje. Mälarprojektet ska ge säkrare och mer tillgänglig sjöfart genom Mälaren via Södertälje kanal. Projektet planeras vara klart för driftsättning i slutet av 2019.
Syftet med Mälarprojektet är att förbättra sjösäkerheten och tillgängligheten i de allmänna farlederna genom Södertälje kanal och Mälaren. Genom att förbättra infrastrukturen för sjöfarten på Mälaren kan järnvägen och vägnätet, som är hårt belastade, avlastas. För att genomföra projektet krävs omfattande arbeten för att anpassa Södertälje sluss och kanal till modernt tonnage och att förbättra framkomligheten i Mälaren. Det handlar om att hamnarna ska kunna ta emot längre och bredare fartyg. När arbetena är avslutade i slutet av 2019 kommer farleden vara dimensionerad för fartyg som är 160 meter långa och 23 meter breda istället för dagens 124 x 18 meter.
- I över 1000 år har Södertälje haft ansvaret för att man ska kunna ta sig från Östersjön in till Mälaren och vi tänker fortsätta att ta det ansvaret, sade Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje vid byggstartsceremonin som ägde rum vid Slussbron i centrala staden. Hon passade också på att blicka tillbaka till den regent som satte igång att ytterligare stärka Södertäljes roll som sjöfartspassage mellan Östersjön och Mälaren. - 1819 stod kung Karl XIV Johan i Södertälje och invigde kanalen och det vore fint att kunna fira tvåhundraårsjubileum här om tre år då Mälarprojektet ska stå klart.
Mälarprojektet leds av Sjöfartsverket och beräknas kosta cirka 1,45 miljarder kronor (prisnivå 2009). Finansieringen kommer från Trafikverket (1,089 miljarder varav 22 miljoner är EU-anslag), Sjöfartsverket (200 miljoner), Västmanlands län (100 miljoner), Västerås stad (70 miljoner), Köpings kommun (20 miljoner) och Mälarenergi (2 miljoner).
Hela östra Mellansverige är alltså involverade i projektet och det var något som Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon ville betona - att projektet är viktigt för hela Mälardalsregionen. - Med det här projektet som breddar farleden möjliggör energieffektiva och miljövänliga transporter in till hela Mälardalsregionen och det behövs, för vi har ett hårt belastat väg- och järnvägsnät i regionen, sade Lena Erixon som också vill se att just sjöfarten tar hand om en större andel av det tunga godset. - Vi behöver lägga mer av våra frakter på sjöfarten, vars stora fördel är att den inte har brist på kapacitet och vi hoppas därför att fler väljer sjöfarten som en möjlig fraktväg, säger Lena Erixon.
Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör Sjöfartsverket, var även hon på plats vid byggstartsceremonin: - Det känns väldigt förpliktande och ärofyllt att stå här idag och få sparka igång det här projektet och vi är väldigt glada över det positiva samarbetsklimat vi har haft med Södertälje kommun, även när vi diskuterat svåra strategiska frågor, sade Zetterdahl, som samtidigt ville passa på att stilla den eventuella oro som har funnits hos aktörer inom Mälarsjöfarten om reducerad trafik under byggtiden.- Med något enstaka undantag kommer fartygen att kunna löpa som vanligt genom Södertälje kanal under hela byggtiden, uttryckte hon.
Mälarprojektet innebär förutom en kapacitetshöjning för vattenvägen på Mälaren även ökad säkerhet och förbättrad framkomlighet för sjöfarten mot Västerås och Köpings hamnar.Parallellt med Mälarprojektet ska därför Västerås och Köping förbättra sina respektive hamnar för att kunna ta emot fler och större fartyg och godsmängder. I Västerås och Köpings hamnar kommer åtgärder att göras i hamnbassänger, kajer och för anslutande infrastruktur.
Läs mer om Mälarprojektet i Nr. 6 av Nordisk Infrastruktur
