I Knivsta kommun ska en ny passivhusskola byggas. Efter framgången med Högåsskolan är det dags att fortsätta passivhuskonceptet till nästa projekt: Vrå skola. Simone Kreutzer från IG Passivhus ,som är med i projektet, ser i övrigt en ökning av passivhus i landet. Men det finns också kunskapsbrister kring passivhus som behöver åtgärdas. – Vanligtvis jobbar vi kanske med två eller tre stycken projekt per år, bara i år jobbar vi med drygt 25 hus som ska certifieras eller som är under projektering eller under byggnation. Så mycket jobb har vi aldrig haft innan så det är en extrem ökning, säger Simone Kreutzer.
Vrå skola blir Knivsta kommuns andra passivhusskola och är en del av kommunens satsning på att bli ”Sveriges energistad”.
Vrå skola ska byggas i det nybyggda kvarteret Alsike Nord i Knivsta och ska vara ämnad för 660 elever i år 5-9. Arkitekt till skolan är Mattias Palme som i samarbete med bland annat passivhusexperter från IG Passivhus tagit fram en skolbyggnad som ska uppfylla kraven för internationella passivhus.
– Vid en första anblick var skolan lite väl inglasad. Men vi träffades och har gått igenom projektet. Vi har optimerat behovet av dagsljus och kollat hur vi kan nå fram till en hög komfort året runt. Det handlar inte bara om energi i en så stor byggnad som en skola, funktion, underhåll, komfort och hållbarheten ligger i fokus när man väljer passivhus. Barnen ska ju må bra och därför tittar vi alltid på helheten, säger Simone Kreutzer.
Passivhuskurser för att minska kunskapsbrist När det kommer till passivhus så upptäcker Simone Kreutzer i sitt arbete att det rent allmänt finns en kunskapsbrist. Folk vet inte vad olika begrepp betyder och på marknaden har det slängs ut olika certifieringar som både förvirrar och irriterar, enligt henne. Sådana begrepp är till exempel nollenergihus och plushus.
– Man tror att plus och nollenergihus är bättre än passivhus men det är fel. När man pratar om låg energi- eller plushus, då fokuserar man enbart på kilowattimmar och det innebär att man i princip kan bygga en ladugård, sätta solceller på den och producerar mer energi än vad den behöver, det vill säga ett plusenergihus, men det säger ingenting om byggnadens verkliga kvalitet, säger Simone Kreutzer.
Vad som definierar ett äkta passivhus är framför allt en kombination av energieffektivisering, högt komfort och kvalitetssäkring från första pennstrecket till inflyttning.
Därför erbjuder IG Passivhus kurser till bland annat beställare för att kunna ställa rätt krav och hantverkare för att förstå varför man måste bygga lufttät och utan köldbryggor. Något som verkar uppskattas, enligt Simone Kreutzer.
– En kursdeltagare sa efter en kurs ”Herregud, varför bygger inte alla så? Varför bygger inte alla vi hus på det sättet? Det är sunt förnuft”. Det tycker jag var väldigt bra formulerat. För det är inte mer än så . Jag ser att entreprenörer och byggare tar med de här kunskaperna till alla sina byggen efter hantverkarkursen. Och det tycker jag är jätteroligt, säger Simone Kreutzer.
