Nacka är ett av Stockholms läns mest expansiva områden. Här pågår just nu flera spännande byggprojekt som på olika sätt tar vara på naturen och skapar både trivsel och banbrytande arkitektur.
Tollare är en helt ny stadsdel i Nacka som totalt kommer att rymma cirka 1000 bostäder. Det blir en blandning av hyresrätter, bostadsrätter, småhus, äldreboenden, förskolor och lekplatser som kommer att ligga i södersluttning ner mot Lännerstasundet. Tanken är att skapa en skärgårdsstad där bebyggelsen ska vara både tät och varierad med närhet till vatten och natur.
– Tollare har en lite speciell detaljplan eftersom man har valt att ha kvar så mycket naturmark som möjligt, säger Lovisa Hallin projektchef på NCC boende som just nu bygger bostadsrättsföreningen Tollare Torg.
Det blir 82 lägenheter med mellan två och fem rum och en snittstorlek på 70 kvadratmeter. Alla med smarta planlösningar och miljöklassning enligt Sweden Green Building Council. Till det ett garage under jord.
– Garage är insprängt i berget under tre av husen med en bergskärning på 12 meter vilket är lite ovanligt, säger Lovisa Hallin.
De resterande dryga 900 bostäderna kommer att byggas i olika etapper fram till 2020. Slutresultatet ska bli ett område med bostäder, lokaler, en helt utbyggd kaj med restauranger och en bro till holmen som ligger utanför.
– Det är ett väldigt spännande nybyggnadsområde och det ligger fantastiskt, säger Lovisa Hallin.
Södra Hedvigslund – trädgårdsstaden
I en annan del av Nacka, nära Älta centrum har stadsdelen Södra Hedvigslund utvecklats sedan 2008.
– Det är en trädgårdsstad med blandad bebyggelse av friliggande villor, parhus, radhus, kedjehus och lägenheter. Totalt ska det bli cirka 400 bostäder. Det sista som byggs är ett torg och två huskroppar med 50 hyresrätter, säger Madelene Heinby, marknadsförare på Småa AB, som är byggherre för alla bostäder utom hyresrätterna.
I projektet ingår också en park, Hedvigslundsparken, med aktivitetsplaner, gångvägar och dammar som inte bara vackra utan också fyller en viktig funktion genom att ta hand om dagvattnet i området. Ett tillvaratagande av naturen görs i hela området och flertalet bostäder har miljöcertifieringen Miljöbyggnad. Just nu byggs den sista etappen, bostadsrättsföreningen Mispeln, där man på flera sätt inkluderat trädgårdstemat.
– Flerbostadshusen har en gemensam gård mellan sig. Där har vi också gjort i ordning så att alla som vill kan få odlingslotter. Det har blivit jättetrevligt och uppskattat, säger Madelene Heinby.
Första inflyttning i Mispeln sker i höst och kommer att pågå till första kvartalet 2017.
Samtidigt byggs det sista kvarteret med 65 småhus och Södra Hedvigslund beräknas vara klart under 2017.
Stockholm Lighthouse banbrytande arkitektur
Med utsikt över vattnet på gränsen mellan Stockholm och Nacka ligger Kvarnholmen. Fram till 1992 huserade KF:s bageriverksamhet där men i mitten av 2000-talet började man utveckla holmen till en ny stadsdel. 2012 sålde KF Fastigheter sin ägandeandel av utvecklingsbolaget KUAB till ett företag som ägs gemensamt av Folksam och byggbolaget Peab som i samarbete med JM har utvecklat det mest tongivande byggprojektet på Kvarnholmen – Stockholm Lighthouse.
– Där vi nu bygger låg tidigare en kulturminnesmärkt byggnad. Tanken var att den skulle ligga kvar men det visade sig snabbt att den var i alltför dåligt skick. Länsstyrelsen fattade då beslut om att fastigheten skulle rivas och ersättas med en ny snarlik byggnad med bostäder. Mot bakgrund av detta utlystes en arkitekttävling, berättar Michael Schwieler, regionchef på Peab.
Tävlingen vanns av Sweco Architects AB och den numera framlidne Per Wigow var gestaltningsansvarig för Stockholm Lighthouse.
– Visionen som Sweco hade var att skapa en ny signaturbyggnad som relaterade till industriarkitekturen och som i sin öst-västliga riktning anslöt till den byggnad som tidigare låg där, säger Monika Hellekant, handläggande arkitekt på Sweco.
Frågan man ställde sig var hur förhåller man sig till ett industriminne? Swecos lösning var en byggnad som anknöt till den tidigare men med moderna uttryck och funktioner anpassat för boende.
– Siloarkitekturen har översatts till gatt, siktlinjer, spänger, utblickar och överhäng, säger Monika Hellekant.
Det nya bostadshuset består av fyra huvudkomponenter: Sockeln – i detalj rekonstruerad efter antikvariska krav. Torktornet – i uttryck och material igenkännbart från det ursprungliga tornet. Lilla raden – en lägre rad plåtklädda bostadstorn närmast vattnet och så Stora Raden – en serie större sammankopplade huskroppar med fasader av betong och inslag av trä.
Högst upp i Torktornet bakom en glasfasad finns en relaxavdelning med utsikt över vatten och skärgården som ansluts till Stora Raden genom inglasad 30 meter lång spång.
– Den östligaste huskroppen i Stora Raden känns som att den lyfter från marken. Tanken är att man ska känna av havet och marken i glappen mellan husen, säger Monika Hellekant.
Stora Raden har en gemensam entréhall med dubbel takhöjd och långa bänkar av trä. När allt står klar kommer också tavlor med historiska motiv att finnas där. Eftersom byggnaden är hårt utsatt, främst på norrsidan, trots att den inte ligger nere vid vattnet har man genomgående arbetat med slitstarka material som till exempel betong och plåt.
– Det är ett udda projekt där vi i många fall frångår standard. Något som innebär att man får stretcha på sig lite mer än vanligt, men det är ju väldigt roligt att vara med och utforma ett projekt som detta. Vi vill ju att det ska sticka ut och det kommer det verkligen att göra, säger Michael Schwieler.
